Uppgjort?
Ibland känns det som att allt vi gör och allt som händer redan är bestämt. Allt som händer är meningen att det ska hända. När man läser en bok så kan man inte bestämma slutet på boken, för det har författaren redan gjort. Ibland tror jag att det är så men livet också. Allt är redan uppgjort. Om jag bestämmer mig för att råna en bank så är det meningen att jag ska göra det. Och om det nu är meningen att jag ska göra det så behöver jag inte ens tänka på att göra det eftersom att det ändå kommer att hända.
Så… Varför är vi så rädda för att göra saker? För att det är menat så? Ibland känns det som att man bara kan skita i allt eftersom att det inte spelar någon roll. Varför ska man vara rädd för?
Vi oroar oss i onödan. Vi är rädda att köra bil på vintern för att vi riskerar att vi hamnar i nån tragisk olycka, men om vi nu gör det så är väl det också meningen?
Usch nu krånglar jag till allt igen… Men vadå? Det är ju meningen... ;)
